malb

Först när vi ser vår egen storhet, kan vi leva i den fullständigt

 

Vi har alla våra styrkor och svagheter, positiva och negativa egenskaper, goda och dåliga sidor. Syftet med denna artikel är hur vi ökar vår kontakt med våra goda sidor, våra styrkor:

• Ambitiös
• Framgångsrik
• Älskad
• Intelligent
• Berömd
• Modig
• Energifull
• Handlingskraftig
• Kreativ
• Ärlig
• Karismatisk

Kan du komma ihåg minst en gång du känt dig som varje egenskap i listan?

Vi har alla dessa egenskaper inom oss, eftersom de konkretiseras av hur vi agerar, känner och tänker. Alla har möjligheten att agera kärleksfullt, tålmodigt, inspirerande, lärande, lyssnande och därmed vara kärleksfulla, tålmodiga, inspiratörer, lärare och goda lyssnare. Men gör det kanske inte.

Att vara något, innebär att vi tänker, känner och agerar i enlighet med det

Hur kan vi då börja agera enligt en viss egenskap, för att i slutändan ha den egenskapen, att vara det?

 

1. Det första steget är att veta vad vi vill bli. En vision eller ett mål, säg att vi vill vara en älskad person.
2. Genom att skriva ner de tillfällen vi känner oss älskade, stärker vi vår bild att vi är en älskad person.
3. Med hjälp utifrån, ett yttre perspektiv, kan förändringen accelereras enormt.
4. När vi känner att vi är älskade agerar vi mer älskvärt.
5. Att uppleva våra handlingar stärker vår uppfattning att vi är älskade och för oss närmare mitten.

När vi skriver ner ser vi saker skarpare, hur det egentligen ligger till.

Yttre perspektiv kan vara en coach eller vän du diskuterar detta kring, samt komplimanger du får.

Denna spiral kan ta lång tid. Det som händer när vi börjar bli något, är att styrkorna sjunker djupare i takt att vi erkänner för oss själva att vi har den egenskapen, att vi är det. Alltså, att vi i allt fler situationer både känner och agerar ur styrkorna.

 

Styrkor som sjunkit olika djupt

Konkret exempel:

Säg att du vill bli framgångsrik. Genom att först se allt framgångsrikt du gör, redan idag och skriva ner ner det kommer du känna dig mer framgångsrik. Därmed kommer du agera mer framgångsrikt och du är på väg inåt i spiralen.

Ett stort hinder här är om du inte kan se något framgångsrikt i det du gör idag.

Kom då underfund vilka saker du skulle behöva göra för att känna dig framgångsrik och börja gör dem.

Bara att du gör den här övningen är ett steg på vägen.

Att få ett yttre perspektiv hjälper i detta läget, av en vän eller coach som kan se det du inte ser hos dig själv, det du gör redan idag som är framgångsrikt.

 

Komplimanger

Bland det vackraste vi kan ge någon, är det som hjälper en person att se positiva saker hos sig själv.

Komplimanger kan göra precis det, om vi verkligen känner och menar det vi säger, och om personen är redo och kan se det.

Tänk dig att en främling plötsligt kom fram till dig på gatan och lite mekaniskt slänger ur sig:

- Du är underbar

Detta, en dag när du precis blivit dumpad av din flickvän/pojkvän, avskedad från ditt jobb och mår uruselt.

Hade du kunnat se det hos dig själv då?
Vad hade du känt i det läget?

 

Tänk nu istället att du träffat en ny vän, ni har umgåtts några veckor och haft väldigt trevligt.

Ni sitter och pratar, plötsligt utbrister din vän med ett leende i hela ansiktet:

- Du är så jävla underbar, ville bara säga det.

Hur hade du känt då?

 

Ett vanligt tecken på att vi inte kan ta emot komplimanger vi får, är när vi nervärderar vår prestation eller kommer med bortförklaringar:

-          Nej, du bara säger så..

-          Nej, det var väl inget..

-          Äsch, det var lätt

Att ge komplimanger kan jämföras med att skjuta pilbåge. I vissa fall är måltavlan enorm, i vissa fall pytteliten, detta beror den mottagande personen. Vår förmåga att känna och mena komplimanger vi säger, hur vi skjuter, avgör om pilen kommer fram.

Att ge komplimanger = att skjuta kärlek med pilbåge

Genom att ge mer detaljerade komplimanger – peka på saker hos personen vi menar, kan personen enklare ta till sig det.

Ett exempel till dig som läser detta:

Hej min kära läsare.

Du är helt fantastiskt underbar.

Inte bara för att du tar dig tiden att utveckla dig själv, utan för att du finns.

Bland alla nio miljarder människor finns ingen med dina egenskaper, dina tankar, känslor och din världsbild.

Ingen har samma relationer med andra människor som du, ingen har samma uppväxt, samma minnen eller den erfarenhet du har samlat på dig genom hela ditt underbara liv.

Glöm aldrig att du är unik och ger så mycket mening i allt du gör.

 

 

Om man nu inte vet vad man vill bli?

Ett bra sätt att inse vad vi vill bli, är att se på våra mål, visioner och drömmar vi har.

Vilka egenskaper behöver du för att uppnå dessa?

Säg att du vill bli en läkare, sångare eller ingenjör. För att lyckas med det behöver du stärka vissa av dina egenskaper och detta beror på ditt mål.

Ett annat sätt att ta reda på vad du vill bli, är att se på vilka egenskaper du tycker är viktigast. Gör din egen top 5 lista, de egenskaper som du värderar högst är förmodligen de du helst vill vara.

Det finns två andra effektiva sätt, avundsjuka samt förebilder.

 

Avundsjuka

När vi ser andra göra det vi vill göra men inte gör, vara det vi vill vara men inte är. Då kan dessa människor bli förmål för vår avundsjuka.

Alltså kan vi lära oss av vår avundsjuka. Personen som vi är avundsjuka på, vad har han/hon som vi vill ha?

Vad gör personen som vi önskar att vi gjorde?

Vad är det den är?

 

Förebilder

Om du har en förebild, vad hos den personen är det du ser upp till?

Är det något den gör eller har gjort?
Någon speciell egenskap den personen är?

 

Övning:

• Skriv ner de positiva egenskaper du är nu, agerar enligt och känner dig som, samt de du vill vara.
• Börja sedan med en journal (dagbok eller anteckningsblock)
• I din journal, avsluta kvällarna med att skriva ner varje konkret handling du gjort eller komplimang du fått under dagen, när du känt dig som en positiv egenskap, du vill stärka hos dig själv.

Jag började för några år sedan att varje kväll skriva ner saker jag gjort som krävt disciplin, samt saker som gjort mig glad under dagen. Exempel på det första kunde vara allt ifrån att diska, att gå och träna, att söka jobb, att plugga, att läsa en bok, hitta ny sport, ringa jobbiga samtal, laga mat, med mera.

Det fick en otrolig effekt, på bara ett år gick jag från att skjuta på saker in i det sista till att bli extremt handlingskraftig och att skriva ner vad som gjort mig glad under dagen har gett en liknande effekt, ställt om mitt fokus mot att se mer av det härliga i mitt liv.

 

Bonusövning:

En intressant del är om du har samma bild av dig själv, som andra människor har?

Fråga några människor i din närhet kring vilka positiva egenskaper de förknippar med dig, kan du känna igen dig i svaret?

 

Avslutning

Det jag vill att du tar med dig från den här artikeln är att du har ett val i vem du vill vara. Det finns ingen som föds till en rockstjärna eller president, däremot har vi alla olika förutsättningar, har gått olika många varv i spiralen. Kom även ihåg hur du känt dig av genuina komplimanger du fått och hur du kan sprida den känslan vidare.

Jag tar tacksamt emot dina åsikter och din erfarenhet kring styrkor, kring komplimanger och om du gjort övningarna eller några liknande.

Yesterday is history. 

Tomorrow is a mystery. 

And today? 

Today is a gift.  That’s why we call it the present.  ~Babatunde Olatunji

 

Vad är det som hindrar oss från att leva varje ögonblick fullt ut?

Och hur kan vi träna vår förmåga till det? Det är temat i detta kapitel om medveten närvaro.

 

Var är vår uppmärksamhet, när vi inte är närvarande?

- Ursäkta, vad sa du att du hette?

Vi hör, men lyssnar inte.

Istället är vår uppmärksamhet fångad i dåtiden eller framtiden och vi missar varje ögonblick. Vi tänker på det som hänt, det vi längtar till och oroar oss över vad som kommer hända.

Vi tänker på hur bra allt kommer bli när jag får det där jobbet, klarar den där utbildningen, blir tillsammans med den där tjejen/killen. Eller vad som kommer hända om jag inte klarar av provet, inte får jobbet och blir avvisad av personen jag gillar.

Precis som med tankar är det lätt att bli helt uppslukad av känslor. I ett raseriutbrott är allt i världen ont och mål för vårt hat. I en depression är allt skit. I en förälskelse är allt perfekt.

Tunnelseende

Problemet är allt vi missar med detta tunnelseende. Kanske finns det gott i världen även när vi är förbannade, kanske finns det något att uppskatta även i en depression. Personen bakom vår förälskelse är kanske inte så perfekt som vi först trodde.

Lösningen är medveten närvaro, men vad innebär det?

 

Våra upplevelser

Allt vi kan uppleva kan delas in i fyra olika delar, tankar, känslor, sinnen och handling.

 Exempel på tankar, känslor, sinnen och ageranden

Föreställ dig vårt medvetande som en ficklampa som lyser på vissa delar.

 

Du känner glädje, du känner törsten släckas av vatten, du tänker på vad du ska göra imorgon. Problemen inträffar när vår uppmärksamhet direkt går till den starkaste upplevelsen. Vi tappar förmågan att koncentrera oss på en sak i taget, i takt med att TV:n, musiken, datorn, tankarna och känslorna slåss om vår uppmärksamhet.

 

Splittrad uppmärksamhet

Ett annat sätt att missa allt omkring oss som sker precis nu, är överanalyserande och grubblande över vad som kunde varit eller vad som kommer hända. Genom det skapar vi oro, ånger, nervositet, blir uppslukade av dessa känslor och tappar vår handlingskraft.

I slutändan är livet så mycket mer än hur bra det gick på provet, hur bra presentationen var, om du fick jobbet eller hur bra sexet var den kvällen. Dina absolut starkaste upplevelser kommer dessutom aldrig komma i tanken, de kommer i den verkliga världen, så varför inte leva där allt händer istället för i det förflutna eller framtiden.

Ett bra exempel på när vi kastas in i ögonblicket är när vi klappar husdjur.

 

Katter, hundar och hästar är fullständigt närvarande och drar oss med i bara farten, helt plötsligt byts våra bekymmer och funderingar ut mot fullständigt närvaro i vår känsel och vi känner en len päls eller en blöt tunga.

Vad innebär det att utveckla medveten närvaro?

I termer av ficklampan, som en symbol för vårt medvetande, så innebär en förbättring i vår medvetna närvaro tre saker.

1) Lampan lyser starkare – vi ser klarare på våra tankar, vi känner djupare glädje, starkare kärlek och mer intensiv njutning ur smaker och lukter.

Ex: Vi blir mer kärleksfulla, mer i kontakt med våra känslor, mer förstående, mat och dryck smakar mer, musik låter härligare och våra resonemang blir tydligare.

2) Lampans vidd ökar – vi känner känslor, samtidigt som vi är medvetna om våra tankar, vår uppmärksamhet är inte längre begränsad och uppslukad av en en känsla eller tanke.

Ex: I en konflikt kan vi behålla lugnet, vi hanterar stress bättre och motgångar i livet tar inte lika hårt på oss

3) Lampans stabilitet förbättras – Vi kan behålla vårt fokus och vara koncentrerad under en längre tid på en viss tanke, känsla eller en handling.

Ex: Vi studerar effektivare, läser snabbare, tränar hårdare, fokusera på en sak i taget och blir av med rastlösheten.

 

Vi är bara medvetna om en liten del av upplevelsen

 

Närvaro i våra känslor

Ända sedan vi var små har vi lärt oss att gömma våra känslor, både för andra och för oss själva. Vad vi tycker, vem vi gillar, hur vi mår och vad vi vill.

Instängda känslor

När det kommer till obehagliga känslor, ilska, avundsjuka, nervositet och oro, så är det lätt att övertyga sig att lösningen ligger i att blockera dessa. Problemet är att när vi försöker skydda oss från dessa känslor skapar vi ett försvar mot alla känslor och distanserar oss från våra upplevelser.

Detta är kontraproduktivt på så många plan. Känslor är beståndsdelarna i våra allra starkaste, mest intensiva upplevelser som förälskelser, glädjerus och lycka. När vi tränar på att gömma undan obehagliga känslor missar vi alla dessa underbara upplevelser.

Det intressanta är att undersöka var de obehagliga känslorna kommer ifrån:

En tidslinje och varifrån vi skapar oro, ånger och nervositet

Oro och nervositet skapar vi ur framtidsscenarion, när vi vill uppnå ett visst resultat, när vi är rädda för vad andra kommer tycka eller för vad som kommer hända. Ångest skapar vi ur dåtiden, när vi inte kan acceptera vad vi gjort eller inte gjort och tänker på vad som kunde hänt, om vi agerat annorlunda. I takt med att vi lär oss leva ett ögonblick i taget kommer dessa känslor att minska.

 

Hur utvecklar vi medveten närvaro?

Övning ger färdighet. Genom att fokusera på en upplevelse vi alltid bär med oss, vår andning, kan vi tränar upp vår medvetna närvaro och en stor del av alla meditationstekniker baseras på precis detta.

 

Övning: Utveckla din medvetna närvaro

 

 

 

 

Sätt dig på en tyst plats, lagom bekvämt, t ex. på en stol eller på knäna i 10 minuter och upprepa detta varje morgon och kväll i minst en vecka.

Fokusera och var medveten om din andning. Detta genom att känna hur luften går in genom näsborrarna, hur lungorna fylls med luft, hur luften strömmar genom luftrören och tillbaks ut ur näsan. Känn skillnaden i temperatur och fuktighet hos luft som strömmar in och luft som strömmar ut.

Så fort du kommer på dig själv med att tänka på något annat, t ex. ”Nu mediterar jag”, “Oj, jag andas”, ”Detta var tråkigt”, ”Jag borde diska”, ”Imorn ska jag upp tidigt” eller känner dig trött, rastlös och vill göra något annat – gå tillbaka till att känna andningen.

Denna övningen stärker din medvetna närvaro, skärper din disciplin och ger dig inre ro.

Kommentera gärna om dina erfarenheter kring närvaro, kring meditationsövningen och vad du tyckte om artikeln. Om du gillade den, dela gärna med dig den till dina vänner

En annan övning inom medveten närvaro är kroppscanning, att känna vår kropp. Här följer en video på en 10 minuters kroppscanning, testa gärna och kommentera hur det kändes.

Insanity: doing the same thing over and over again and expecting different results.
Albert Einstein

Trots detta vackra citat av självaste Einstein är det något vi gör varje dag:

Samma sak.

Om och om igen.

Både vanor och ovanor. Men vad är egentligen vanor och varför skapar vi dem?

I denna artikel kommer jag besvara den frågan och förklara hur vi kan både gå ur våra ovanor samt bilda nya, goda vanor.

 

Vad är en vana?

Något vi gör ofta

Något som kommer naturligt

Något vi gör utan att tänka
Något vi gör utan att tänka oss för?

Våra vanemässiga mönster är en stor del av vårt liv och om vi vill förändra oss till det bättre är det en bra ände att börja i. För att sätta allt i ett sammanhang, gör jag först en indelning i tre olika typer av vanor.

Dels, vanor som är helt utanför vår kontroll, exempel på detta är kroppsfunktioner som våra hjärtslag, vår matsmältning men även våra drömmar. Vi föds med dem och kan påverka dem medvetet i ytterst liten utsträckning.

Efter detta kommer vanor som vi, om vi koncentrerar på dem, kan kontrollera och bli medvetna om, men som annars kommer helt naturligt, exempelvis att  andas, gå, prata, cykla, springa, äta

I den sista änden kommer vanor som styr över men som kommer mer naturligt om vi gör dem kontinuerligt, kanske varje dag eller varje vecka:  Träning, dygnsrytm, intressen, jobb, studier med mera.

Utöver detta har vi även ovanor, vanor som är dåliga för oss. exempel på ovanor är:

• Äta dåligt
• Sova dåligt
• Skjuta upp saker
• Bli irriterad över småsaker

Dessa är bara några få exempel på ovanor som har potentialen att helt sätta krokben för oss själva i vårt liv och för att upphöra med dem, hjälper det att förstå varför vi skapade dem.

 

Varför skapar vi vanor?

Kort förklarat: För att effektivisera.
Varje ögonblick matas vi med intryck från vår omgivning samt tankar och känslor från oss själva, upplevelser. Dessa upplevelser leder i sin tur till en reaktion i någon form hos oss, men om samma upplevelse ofta leder till samma reaktion tenderar vi att automatisera processen.

Första gången du satt på en cykel behövde du vara fullt koncentrerad på att balansera men idag är det inga problem att prata i mobilen samtidigt.

Första gången du lyckas ta några simtag och hålla dig flytande kräver det all din koncentration, likadant första gången du skalar en potatis men när du väl lärt dig tekniken behöver du inte tänka på vart armarna ska föras varje simtag, eller hur potatisen ska vridas när du skalar den.

Fördelarna med detta är enorma, det gick knappast bra för urmänniskan som tänkte på varje steg när han flydde från ett lejon. Urmänniskan som tog timmar på sig att rensa en fisk var knappast speciellt populär i stammen och minskade sin möjlighet till att bilda familj och sprida sina gener vidare.

I termer av nutid så hade det varit väldigt ansträngande om vi hade behövt koncentrera oss varje gång vi vill få fram ett ord eller när vi vill ta på oss byxorna, allt detta kommer naturligt när vi väl lärt oss det.

En nackdel med detta är ovanorna vi skapar. Vi vet att vi inte borde äta en portion till, eller åt andra hållet, kanske borde äta en portion till. Vi vet även att vi inte borde vara uppe för sent och att vi inte borde göra saker i sista sekunden. Likväl gör vi det ändå, ibland utan att ens vara medvetna om det.

Ett exempel från mitt liv är när jag skrev denna artikeln. Jag gick in på facebook minst 50 gånger och kollade mailen ännu oftare. Utöver det kollade jag mobilen, bytte låt, med mera. En stor del av dessa ageranden kommer från mina ovanor och utlöstes så fort det började gå lite segt i skrivandet.

För att kunna gå ur dessa ovanor behöver vi förstå hur det gick till när vi skapade dem.

 

Hur skapar vi vanor?

Så fort våra hjärnor känner igen mönster mellan en viss upplevelse och en viss reaktion (tanke, känsla eller handling) så påbörjas en omedveten automatisering. Ju oftare detta sker, desto starkare blir vanan och vi blir mer och mer omedvetna om våra reaktioner.

 

Varje varv vi tar i cirkeln stärker vanan

 

Reaktionen kan dessutom bli mindre njutbar, jämför med dagligt kaffedrickande: kaffet smakar fortfarande gott men det är stillandet av behovet som är den drivande kraften istället för själva smaken av kaffet. Fokus förflyttas från en smakupplevelse till att stilla ett behov och njutningen minskar. Intensiteten av upplevelsen dämpas i takt med att vanan blir starkare.

Du kommer säkert ihåg första gången cykelturen, första simtagen eller din första skoldag men knappast cykelturen för några månader sedan till och från jobbet, eller skoldag nr 183 under gymnasiet.

Vad gör det så svårt att bryta vanor?

Vid starkare vanor följer reaktionen på en viss upplevelse, t ex. hunger, mer instiktivt. Detta medför att vi måste vara mer närvarande i ögonblicket, inte tänka på något annat, för att hinna upptäcka reaktionen, att äta det närmaste till hands och inte göra det som följer vanans mönster. Därmed påbörjas processen att gå ur vanan. Rent fysiologiskt ändras kopplingar i våra nervbanor och dessa är starkare för djupt rotade vanor.

Därav ordspråket, ” man kan inte lära gamla hundar sitta”, det är svårare att bryta äldre vanor ty desto äldre vanan är, desto starkare är reaktionsmöntret och kopplingarna i din hjärna,  det kommer vara svårare  att upptäcka och förändra reaktionen innan den förbestämda skett.

Men detta leder till något mer, något väldigt användbart – en vana är inte ansträngande att utföra, det går av sig själv. Detta är något alla av oss utnyttjar, men kan kanske inte på de sätt som hjälper oss.

 

Hur ändrar vi vanor?

En viktig grundbult i att förändra en vana och alltså sitt eget beteende är att ha viljan till förändring. Denna viljan har jag själv fått främst genom att fundera på vad vanan egentligen ger mig i slutändan. Vill jag verkligen leva ett liv utan kärlek för att jag vanemässigt stänger ute andra människor? Vill jag göra allt jag företar mig halvdant genom att skjuta på det till sista sekunden?

Tänk igenom vad beteendet som följer med vanan innebär för dig, för att få viljan till förändring!

Om det verkar som att viljan inte räcker till finns två tekniker:

1. Undvik situationen där vanan uppstår under en tid, neurala kopplingar i hjärnan försvagas när du inte utför vanan under en längre tid. Med andra ord, byt stad, umgås med andra människor, byt utbildning, jobb, res utomlands, gör nya saker!

Detta är långt ifrån idealt, jag kanske är nöjd med allt på mitt jobb eller i en relation förutom en viss detalj. Men i vissa fall kan vanorna vara så starka att det är den enda vägen ut.

1. Ändra förutsättningarna i de situationer vanan uppstår, så att du inte kan reagera på det vanemässiga sättet.

Om du som jag, ofta finner dig glidande iväg från dina studier eller arbete till något annat, ta bort det andra ur bilden. Exempelvis tar jag ofta min laptop och sätter mig på ett ställe utan uppkoppling till internet (finns mycket ”annat” att göra på internet) när jag ska skriva artiklar. Omvänt har jag datorn avstängd när jag studerar och inte behöver använda den.

Hur kan man tackla ovanan att ständigt skjuta på saker eller att man aldrig vågar ta chanser? Vanorna kanske ligger så djupt att det första man tänker på när man läser denna artikeln är ”Det här låter ju grymt, jag börjar med det imorgon / nästa vecka…” Eller ”Det här låter bra men mitt liv är redan ganska bra, jag vill inte riskera att få det sämre…”.

Eftersom dessa ovanor kan återspeglas i så stor del av våra liv kan det vara en bra idé att skriva ner starka negativa resultat de redan gett, för att få en stark motivation till förändring. Sedan kommer det absolut svåraste men viktigaste steget – gör det. Sätt igång nu direkt och bryt vanan om och om igen tills du inte längre känner dig styrd av den.

 

Hur kan vi använda detta till en väg mot mental frihet?

Eftersom vi spenderar den största delen av vår tid på saker vi gjort förut, vanor, avgör dessa till stor del vem vi är och hur vi upplever vårat liv. När vi agerar efter våra vanor reagerar vi på samma sätt vi alltid gjort. Om våra vanemässiga reaktioner på de flesta upplevelser är obehagliga kommer alltså våra liv till stor del bestå av obehag. Omvänt, om våra reaktioner på de flesta upplevelser är behagliga blir det mesta njutbart. Genom att uppleva hur vi kan ändra vårat beteende kan vi känna större tilltro till oss själva, enklare nå våra mål i livet, hitta nya vägar för att hantera motgångar och mycket mer.

Denna upplevelse fås inte genom att läsa en text om vanor, den fås genom en verklig förändring och för detta syfte ger jag följande övningar:

 

Övning: Förändra dina vanor

Skriv ner på ett papper vilka vanor och ovanor du har nu, vad gör du varje dag? Varje vecka?
Vad ger de dig?

Börja sedan skapa en ny konstruktiv vana. Det kan vara allt ifrån en daglig promenad, till att varje dag ringa en vän, meditera, göra armhävningar, lära sig ett språk, cykla, prata med främmande människor på stan, måla en tavla, stretcha, yoga, spela gitarr, sjunga, läsa en bok.

Något som du vill göra men inte alltid tar dig tiden till.

Sätt en tidsbegränsning och följ den för att uppehålla vanan och se hur många dagar det tar tills det inte längre känns jobbigt eller ansträngande att gå ut i regnet eller plocka fram gitarren.

En stark vana jag själv började skapa för två år sedan är att jag varje kväll skriver ner alla idéer och insikter jag fått, samt saker som gjort mig glad under dagen. Det är något jag verkligen rekommenderar.

 

Förändra även en ovana du har. Detta genom att först skriva ner resultat den har gett dig för att få viljan. Fundera sedan på hur du kan hindra dig från att agera ur vanan och gör det.

Dessa övningar ger upplevd insikt i att vi kan förändra vårt beteende, en helt fantastisk upplevelse över hur formbara våra hjärnor är.

 

Filmtips: Yes man
En härlig film med en kraftfull övning i hur vi kan bryta vårat vanemässiga mönster att säga nej till nya saker och därmed nya möjligheter.

 

Avslutningsvis hoppas jag du fått med dig någon kring vårt beteende och nästa artikel kommer handla om en övning som med fördel görs till en vana, nämligen att meditera.

Kommentera gärna om vanor du förändrat.

 

 

 

 

 

Har du någon gång stannat upp och tänkt på hur du lever ditt liv? Vad är det som krävs, för att just du skall vara lycklig?

Denna fråga har jag ställt mig många gånger, jag har sökt svar i böcker, i forskning, i diskussioner och genom att reflektera över mitt liv. Jag har nu kommit till en nivå där jag vet att mina erfarenheter kan göra skillnad för andra och kommer därför beskriva en väg mot precis detta, harmoni och ett mer kärleksfullt, meningsfullt sätt att leva livet.

Ett första steg på vägen är medvetenhet om våra beteenden och för att förmedla mina erfarenheter kommer jag använda en grundläggande modell för detta. Innan jag beskriver denna modell finns det en fascinerande egenskap hos våra hjärnor som vi alla bör känna till, nämligen deras formbarhet, vilket kallas neural plasticitet.

Hjärnans formbarhet

Neural plasticitet innebär att nervcellerna och kopplingarna mellan dessa i vår hjärna förändras genom hela livet. Det hänger samman, inte bara med att vi åldras, utan i takt med att vårt beteende förändras, våra preferenser ändras och när bildar nya minnen och erfarenheter. Alltså förändras vår hjärna rent fysiskt när vi själva förändras. Med det i åtanke går vi vidare till ett koncept för vårt beteende.

Vårt beteende

Varje ögonblick tar ditt medvetande emot en ofantlig mängd information från dina sinnen och utan en effektiv sorteringsmekanism skulle flödet bli ohanterbart.

All information sorteras omedvetet genom vårt mentala filter.

Den information som anses oviktig i ett sammanhang sorteras bort ur filtret och vi uppfattar den inte. Ett exempel på detta är att du vanligtvis inte hör din egen puls eller att du oftast inte märker din egen andning.

Men när du håller pekfingret på halspulsådern kan du känna din puls tydligt, från känseln i fingret och när du läser i texten om din egen andning kan du plötsligt bli uppmärksam på din andning.

Dock får vi inte all information direkt från våra sinnen. I varje ögonblick skapar du själv tankar och känslor, omedvetet eller medvetet.

Låt oss titta på obehagliga och behagliga situationer. Eftersom något som är behagligt för mig kan vara obehagligt för någon annan och tvärtom, måste själva tolkningen av situationen, värderingen, skapas inom oss själva.

Exempelvis tycker jag det är väldigt roligt att laga mat, medan jag vet flera personer som avskyr det. Vissa människor gillar hårdrock, andra jazz, vi värderar samma situationer annorlunda.

Utgående från detta, leder situationer som ej omedvetet filtreras bort, till en värdering och slutligen en upplevelse, behaglig eller obehaglig.

Upplevelsen leder i sin tur till en reaktion, vilket kan vara något av följande:

 

Du blir glad av en upplevelse från en situation du värderar positivt, till exempel att lyckas med något du företagit dig medan det omvända gäller för situationer du värderar negativt.

Dock är det inte bara situationer som kan ge upphov till upplevelser. En tanke du skapar, kan trigga en känsla, som i sin tur får dig att agera. Omvänt kan en känsla, exempelvis skam, få dig att börja undra vad du skäms för (en tanke) och känslan eller tanken kan få dig att agera (en handling).

 

Begränsningar

Vad är det då som begränsar dig?
Hela din verklighet, allt du uppfattar,  ser du utifrån dina värderingar och filter. Du ser världen genom ditt filter och dina värderingar och då jag har andra värderingar och filter ser min tolkning, min uppfattning, annorlunda ut än din.

Detta är en orsak till konflikter, när du och jag tror vi ser på samma situation men i själva verket är det två olika upplevelser vi pratar om:

” Jag har rätt ”

” Du har fel ”

Det leder även till begränsningar vi sätter upp för oss själva:

” Jag kan inte klara av det ”

” Det går inte ”

” Jag orkar inte ”

Dessa fraser är flera exempel på hur våra värderingar kan yttra sig. Ett annat, väldigt vanligt sätt som vi lätt kan upptäcka själva är varje gång vi använder ordet “man”.

” Man brukar inte göra så”

” Man ska inte göra så”

” Man tycker inte om sånt”

Under en hel livstid träffar vi tiotusentals människor. I Sverige bor det över 9 miljoner människor, alltså träffar vi någon promille av dessa. Utifrån dessa möten drar vi slutsatser om vad “man gör” eller vad ” man tycker” men det blir genast uppenbart att denna “man” är en grov generalisering som kan hålla oss tillbaka. Varje gång du kommer på dig själv med att säga “man”, vem är det egentligen du menar?

Hur kan vi bli medvetna om dessa begränsande uppfattningar vi har om världen och kan släppa taget om dem? Det korta svaret är att testa dem, går det verkligen inte? Är det verkligen fel? Varför är det rätt?

Ofta är vi dock inte medvetna om våra värderingar och testar dem inte, eller så är vi inte modiga nog. Jag kommer återkomma till detta i ett kapitel om rädslor.

 

Hur ger detta oss en väg mot mental frihet?

Detta är det genomgående temat i kommande artiklar, avslutningsvis ger jag dig en utmanande övning:

Övning: Utmana din verklighet

Du har flera uppfattningar om vad du klarar och vad du inte klarar.

Vad är den första begränsningen du börjar tänka på när du läser detta? Vad är det du inte klarar?

Utmana den, genom att göra det.

Om du inte kommer på något, vad är det du tror du klarar, men som du inte provat?

Gör det.

Exempel på detta kan vara allt ifrån att gå och träna, söka ett jobb/utbildning till att fråga den där tjejen/killen på en träff eller ge en komplimang till någon som står dig nära.

 

Skriv gärna en kommentar om dina upplevelser kring att utmana begränsningar och att vidga sin verklighet.

Här är en film på någon som verkligen utmanat sina begränsningar, fruktansvärt inspirerande och känsloväckande: